Då var julen 2014 över. I år var det en lite konstig jul, Evas barn var i Thailand så halva “släkten” var inte hemma. Så jag och Eva var lite ensamma, men samtidigt så hade ju vi en släkting som var ganska dålig i cancer, så vi beslutade att vara hemma hos dom och fira julafton.

Julafton

Vi startade julafton med en lugn förmiddag. En lugn frukost, gott kaffe, etc. Vad mer kan man begära.

Straxt efter lunch så åkte vi ned till Linn och Johan. Vi hade sagt att vi skulle sova över där för att kunna åka och ha frukost med våra släktingar på juldagen och slippa att åka så långt. Så vi stannade där och droppade av nattkläder, min snarkmaskinen etc och kollade brevlådan och tömde post.

Vi tittade på Kalle hos Linn och Johan innan vi åkte vidare ned till Tumba och våra släktingar.

Där så startade vi att fixa det lilla julbordet. Trots att vi hade sagt att vi inte skulle ha så mycket så var det en hel del på julbordet. Det fanns både vanlig julskinka och kalkon, olika sillar, Janson frestelse, potatis och givetvis vörtbrödet.

Så man åt och hade det bra, och pratade en hel del.

Efter maten , så tog vi det lugnt innan det var dags för ris ala Malta. Alla var ganska mätta efter all mat.

Så vi tillbringade kvällen med att dricka kaffe, prata gamla minnen, åt ris ala Malta, med mera. Vår släkting var mycket pigg trots allt. Hon fick ganska mycket morfin, så imellanåt droppad hon av lite, men i huvudsak så gick det bra. Vi satt och pratade tills långt fram på kvällen. Klockan var nästan 12 när vi åkte hem till lin och Johan.

Juldagen

Efter att ha sovit gott, och fått lite kaffe, så bar det av ned till släktingarna igen, och vi hade en god julmorgons frukost.

Sen bar det av hem och en lugn kväll hemma.

Annandag jul

Juldagen var mina barns tid. Vi skulle upp till Zarah och Mattias eftersom vi faktiskt inte vart hemma hos dom sen dom flyttade innoch fick iordning på sina saker. Straxt före 12 åkte vi upp mot Uppsala, för att hämta Ylva, Roger och Irmelie.

Och sen bar det av ut till Östervåla. Vi var där straxt före 2 som vi hade sagt.

Efter en första husesyn var det fikapaus. Hampus var ganska otålig och ville nog gärna att vi struntade i alla kakors och kaffe och gick direkt vidare till sista julklapparna, men han var ganska lugn trots allt.

Men han behövde inte vänta så länge. Vi gick vidare till julklapparna.

Hampus fick dels lite lego machinma från mej och Eva samt ett bakset som han tydligen ville ha. Ellinor fick en traktor, en liten lego duplo sats och också ett bakset, så att det inte blev bråk om bak sakerna.

Irmelie börjar ju bli stora damen, så att hitta saker till henne är inte så lätt, så vi var lite lata, och hon fick ett presentkort på Åhléns så hon kunde köpa dom kläder hon vill själv. Sen hade vi ju hittat en liten sats med stickning, en halsduk tror jag det var, och den var hon jätteglad för.

När vi var på Claes Ohlsson och handlade julklappar så hittade jag också två starwars lego väckarklockor som bara skrek Ylva och Zarah så det var deras julklappar, samt lite presentkort till alla. Vi stora ska ju egentligen inte ge varandra julklappar, men lite är roligt att fixa.

Av Ylva fick vi 2 jättefina tavlor, i guldmynt lite som Macintosh mönstret som Ylva gjort själv, och av Zarah så fick vi två jättefina inramade bilder på Hampus och Ellinor. Jättebra för vi hade faktiskt pratat om att jag hade dåligt med bilder på barnbarnen.

Efter allt stoj och glam bar det av hemmet. Via Eriksberg i Uppsala och droppa av Ylva, Roger och Irmelie.

Lördag

En lugn lördag trodde vi att vi skulle ha, men redan straxt efter 6 så ringde våra släktingar, och talade om att hon hade blivit ganska mycket sämre, och hade dels ramlat under natten och var nu väldigt dålig. Så det var bara att slänga på sig kläderna och åka ned till Tumba.

Eva är ju lite mer van vid sjukdom etc från sitt jobb så hon startade att ringa sjukvården direkt. Vår släkting ville inte åka in till sjukhus utan hade uttryckligen sagt att hon ville dö hemma i sitt eget hem, och det har man ju rätt till numer. Hemsjukvården och doktorn skulle komma på måndag och ha ett första möte, men nu var det mer panik.

Efter en del pratande fick Eva tag på en som faktiskt viste vad dom pratade om, och eftersom vår släkting rosslade ganska mycket, så kom dom hem och hon fick medicin som lättade på detta.

Jag åkte hem lite senare och fick nu vara gräsenkling lite granna hemma, men vi visste ju att detta skulle komma och det är skönt för alla inblandade att Eva kan vara där och ta hand om vår släkting.

Söndag

Jag åkte och hämtade Eva lite senare på söndag middag så hon fick komma hem, duscha och packa lite bättre, än när vi stressade iväg på lördagsmorgonen.

Vår släkting var bättre nu, så medicinen fungerade uppenbarligen ganska bra. Det var skönt för Eva att komma hem lite och ta det lugnt innan hon behövde iväg igen.

Måndag och tisdag

Nu löpte det på ganska bra, Eva fortsatte och vara “sköterska” i Tumba, så jag fick klara mej själv. Men dom sagt det fungerade, och jag älskar min kära fru för hennes osjälviskhet som kan ställa upp så. Jag vet ju att hon har “övat” i jobbet men det tar mer på krafterna när man vårdan nån nära än när man gör det i jobbet.

Så vi får väl se hur lång tid det kommer att ta, men vi får kämpa igenom detta gemensamt.