Det är ganska fascinerande att man kan minnas smaker och lukter så. Idag så gjorde jag Blodpudding till middag. Ingen annan i familjen tycker om detta men eftersom jag nu är helt själv så köpte jag en lite bit med blodpudding när jag var och handlade i fredags. Jag tänkte ursprungligen att ha den på helgen men det blev inte av. Men i dag så var det dags. Jag kan inte säga att jag kom ihåg smaken direkt men jag vet att jag gillade det men har inte ätit det på minst 10 år eller så.

Så det var att ta ut den ur förpackningen, skiva upp den i ganska tunna skivor och starta och steka den i smör i stekpannan. Och med en gång som lukten kommer så kände jag smaken i munnen. Bara av minnet.

Det är helt klart så att smak och lukt minnen sitter djupt.

Så nu njöt man den knaperstekt och ganska rikligt med lingonsylt till. Mums.

I mogon efter lunch kommer Zarah, Ylva och Irmelie ned så då ska vi gå på Grönan. Hoppas vädret håller i sig.