I går var det bröllop. Jag var på min goda vän och kollega Björns bröllop men sin söta och trevliga tjej Chelsin. Dom gifte sig i Värmdökyrka och efter det var det bröllopsmottagning i Värmdö bygdegård. Vi hade det jätte trevligt.

Jag åkte hemifrån vid 2 för att vara säker på att jag inte skulle komma försent, och givetvis vad det lite trafik så jag var där i tid. Men hellre det än att vara för sen. Gud vad svenska jag är 🙂

In i kyrkan och sen var det väntetid. Den kära bruden kom lite sent men när jag sen pratade med Andrew så är det tydligen så att i England är det kutym att bruden kommer sent. Som värst var det när en av hans grannar skulle till kyrkan som bara ligger tvärs över vägen från honom och hon var 1 timme sen. Pust.

Men sen så kom Chelson och hon såg strålande ut. Blev uppledd för altargången till den väntande Björn.

Sen så startade sermonin i den vackra Vermdö kyrka.

Det var den vanliga vigselceremonin och vi sjöng två psalmer och så som man brukar. En av dom var den ljuva sommartid, en mycket klasisk psalm nu i sommartid – även om det var kallt och ruggigt.

Efter ceremonin var det fotografering utanför kyrkan innan det bar av till byggdegården. Massor med fotografering och folk som kastade risgryn etc, allt i vanlig tradition. Sen bar det då av till bygdegården inne i hemmesta. Där var det först mingel och bröllopsmottagningen. Och efter detta var det dags för bröllopsmiddagen.

Under middagen var det dags för olika tal och det var ganska imponerande att höra Björns mamma hålla tal till Björn och Chelsin på både svenska och engelska.

Jag kom på 3:e eller fjärde plats och höll ett kort tal från alla oss om jobbat med Björn under all tid som vi känt varandra.

Efter detta så spelade Björns son och Björns systerdotter sjöng en sång för brudparet och det var en trevlig sak att göra för dom tyckte jag. Efter alla tal och all mat – jättegod mat ska man väl tillägga, så var det dags för musik. Och givetvis bröllopsdansen.

Tydligen så finns det också en sed i filipinerna att efter bröllopsdansen så ska vem som vill få dansa med bruden eller brudgummen men dom som vill göra detta ska sätta fast en sedel på den dom vill dansa med – till bröllopsresa kanske. Och detta anammades givetvis. Nu verkade det som om dom filipinska tjejrna mes var på hugget och jag tror att i slutänden så hade Björn mer sedlar än Chelsin.

Sen var det allmän dans och musik och det hela pågick en stund till dess att dom fick upp björn och hans vän (också musiker) upp på scenen. Dom hade inte stått på scen samtidig sen 1980 talet.

På det hela taget en mycket trevlig och härligt bröllop.

Det finns lite mer bilder på Fotoalbum sidan.